Det finns många olika byggmaterial att välja mellan när man ska uppföra en byggnad.
Mer och mer så väljer man att bygga i trä eftersom det är ett material som inte bara är miljövänligt utan även återvinningsbart genom återanvändning eller förbränning.

Genom att använda trä som behandlats på rätt sätt satts i hopa så det bildar korslimmat trä så är detta mycket lättare gentemot sin bärighet än andra material.
Man har använt trä igenom många olika områden historiskt sett och alla olika träslag har olika egenskaper. Traditionen där man använder trä som byggmaterial lever kvar inom byggindustrin.

Det utvecklas löpande nya tekniker om hur man limmar ihop trä på bästa sätt. Man provar sig fram med olika träsorter med olika materialegenskaper för att ta fram fler hållbara metoder och material för användning. KL-trä är det allra senaste och som har riktigt lovande egenskaper.

Vid tillverkning av träprodukter så börjar man med att fälla träd och kvista av dessa, man delar oftast upp stammen i tre stockar och flisar det som blivit över. Det som man flisar ner används mest till förbränning.

Stockarna skickas för att sågas i speciella profileringssågar som tar ut bra profiler som sedan därefter sågas till plankor. Avslutningsvis så får virket torka och det kan ta upp till ett år innan virket är redo för vidare hantering.

Det som alla träslag har gemensamt är att det har en bra hållfasthet gentemot sin vikt.
Beroende på klimatet under tillväxten av ett träd så bildar detta olika typer av ved i stammen, vårved och sommarved är dessa typer som bildas.

Vårved har låg densitet och har svagare fibrer med tunnare cellväggar när sommarveden har starkare väggar och tre gånger högre densitet cirka. Hållfastheten i trät påverkas av fuktinnehållet där det är bevisat att torrare trä har högre hållfasthet men för torrt trä förlorar en viss rörlighet som gör att det lättare kan brytas. Målsättningen och önskad fuktkvot ligger mellan 15-18% för kl-trä till byggnader.

 …

Det finns många olika sorters material till tak där alla har olika egenskaper man värderar mot sina behov vid ett takbyte. Tegel är som vi alla flesta vet ett material med väldigt lång livslängd och är ett naturmaterial. Ska man göra en takomläggning så har man en hel del material att välja mellan men vilket material är sämst och på vilket sätt?

När man pratar om sämst så pratar man inte om en kort hållbarhet eller ett högt underhåll utan då pratar vi om vad som är dåligt för miljön runtomkring. Man skulle kunna tro att man pratar om takpapp Stockholm men det är inte det som denna artikeln handlar om. För kontrastens skull så nämner vi även att i samma undersökning så har rostfria tak fått allra bästa betyget då det har än så länge en felfri livslängd. Fråga din lokala plåtslagare Stockholm för att veta mer.

Koppartak är det som är allra sämst i en livscykelanalys gjord av miljövetaren Jessica Andreasson.
Även om koppartak är allra sämst så bytas de inte ut på grund av kulturella och historiska anledningar där kyrkor är vanliga byggnader med detta takmaterialet.

Kort sagt så drar regnvatten med sig koppar ut i grundvattnet och det dödar alger och påverkar vattenlevande organismer negativt. Det nämns även att fordonstrafiken är den största koppar-boven men koppartak kommer in som en stark andraplats.

Det där gröna vackra som man är ute efter på koppartak luckras upp av regn och tas upp i vattnet.
I vissa vattendrag finns det större mängder koppar på botten att det borde grävas upp och skickas till deponi.

På en andraplats på takmaterial kommer äldre plåttak, dagens plåttak är det inga fel på är det dock viktigt att nämna.
Äldre målarfärg på plåttak som innehåller skadliga ämnen från 1970-talet börjar flagna av och behöver målas om eftersom vissa ämnen som plastisol och strontiumkromat anses som cancerframkallande.…